Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med irakiska Kurdistan.

I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman Kärleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska system och är indelad i tre huvudområden; tempus, modus och röst. Syftet med uppsatsen är att, genom en strukturalistisk analys, öka förståelsen för romanen, dess berättarteknik och stil. Frågeställningar som behandlas är bland annat; Hur behandlar tid i berättelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berättaren som en karaktär i romanen, eller är den dold? Uppsatsen inriktar sig alltså på studiet av berättarkonsten, narrationen i Kärleken till Frank. .

The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and Jürgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

I större flerspråkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lång tid är det en utmaning att säkerställa att terminologin hålls komplett och konsekvent på alla språk. Genom att i två avseenden frångå gängse metodik, och dels låta terminologin i användargränssnitt påverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan återanvändas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översättas betydligt..

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete. STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ?I huvudet på en elev? (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser. Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på. Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser. Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig.

I denna uppsats studeras översättningen av 2x12 meningar från svenska till ryska med hjälp av dataprogrammet ScriptLog. Översättningsuppgiften har genomförts av 5 ryskstudenter på universitetets A-nivå, 5 studenter på C-nivå samt av 2 personer med ryska som modersmål..

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda.

The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and Jürgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

The paper aims to examine how well a small group unaccompanied children have established themselves in Swedish society. In order to determine how well they have established the empirical material which is primarily based on quantitative data has been measured with a theoretical model developed by the theorists Nancy Fraser and Alistair Ager and Alison Strang. Based on the theoretical framework the unaccompanied children establishments have been measured in example income, education, debts with Kronofogdemyndigheten and social network. It was found that the unaccompanied children had not achieved the establishment in the society that was expected from the theoretical framework. Their results were also generally below the national average for young adults in Sweden who are the same age.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

The high feeding value of red clover makes it into an important species in Swedish agriculture. There are three different maturity types grown in Sweden, early, medium late and late. The time for heading, regrowth and winter hardiness is affected by the maturity type, but there can also be other factors that are affected by the maturity type, for instance fiber content. In a greenhouse experiment three red clover varieties of different maturity types were compared; early Titus, middle late SW Nancy and late SW Torun. The features compared were fiber content and differences in development rates.

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser?s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition.